Vi har inget val när det gäller teknikutveckling.

Läste idag Anders Wijkmans (Tällbergs Foundation) inlägg i SvD som hade rubriken "Vem har behov av en Iphone 4?".


Det är ett lite märkligt inlägg som har flera motsägelser. Å ena sidan säger han:
"Utvecklingen av mobiltelefonin är en fantastisk framgångssaga. I många utvecklingsländer är det via mobilen – inte datorn – som människor får tillgång till nätet och rader av tjänster som underhållning, undervisning, krediter och hälsoråd. Tekniken kan, rätt använd, ge många värdefulla bidrag i fattigdomsarbetet."


För att in nästa stycke utrycka sig:
"Men även om de affärsmodeller som använts varit oerhört framgångsrika, är det något fundamentalt osunt med marknaden för elektroniska apparater. Miljarder mobiltelefoner och annan elektronik hamnar på sophögen varje år. Många av oss vill ha de senaste modellerna och tilllämpningarna. Men måste det ske till priset av en så grotesk materialförstöring?"


Visst är det en utmaning att ta reda på allt elektroniskt skrot och visst är det ett problem att människor i vissa sammanhang och länder levererar både telefondelar och råmaterial under svåra arbetsförhållanden. Detta skall uppmärksammas och ansvar måste tas men jag förstår inte hur det skulle bli bättre av att västvärlden och andra välbärgade  slutar att uppgradera sin teknik till bättre och mer produktiva produkter.


Det Anders Wijkman nog inte tänkt på är att människan som individ har väldigt lite att säga till om när det gäller teknikutveckling, ur ett holistiskt perspektiv. Teknikutveckling är något som alltid funnits i människans historia och den har alltid utvecklats exponentiellt, dvs utvecklingen fördubblas hela tiden, av den enkla anledningen att varje ny teknikutveckling bygger på den som fanns innan. 


Visst har det gått snett ibland och tex utvecklingen av vårt beroende av fossila bränslen är ett bra exempel där det gått för långt. Dock är inte lösningen att stanna utvecklingen eller dra i handbromsen, utan tvärt om. Det är bara genom mer teknikutveckling som vi kan komma tillrätta med de tidigare problemen. Varje nytt paradigmskifte löser det tidigare paradigmets problem men skapar även nya och ofta mer komplexa problem. Det är så evolutionen ser ut och det är den verklighet vi måste leva med. Kom ihåg att dagens mobiltelefoner är som kinderägg on steroids. De innehåller mp3pelare, email, kamera, videokamera, böcker, anteckningsbok, kalender osv. Allt detta var enskilda produkter förut som krävde egen materialförsörjning.


Det kommer att behövas 2-3 generationer mobiltelefoner till innan vi får se betydligt mer miljövänliga varianter. Bla så har Apple ansökt om ett patent som handlar om solceller och skärmar. Idéerna finns där men om konsumenterna slutar handla så kommer det inte finnas några pengar till att utveckla de nya produkter som tillslut kan lösa våra miljöproblem. Jag vill t.o.m gå så långt som att säga att tankar som de Anders Wijkman för fram i sin artikel är kontraproduktiva. Nu är Anders en smart kille och det är inget fel på hans välvilja men det behövs ibland ett större perspektiv för att se helheten.


Maria Ericsson på SvD är också kritiskt till Wijkmans inlägg men ur ett annat perspektiv.


Länkar som liknar: 

• SvD 1, 2, 3
• Magnus iPad

Internet är både och, inte antingen eller.

Idag skall jag börja läsa Nicholas Carrs The Shallows, What the Internet Is Doing to Our Brains, på en Ipad! Jag skall försöka hålla mig öppen för hans teori så gott det går men jag måste erkänna att den kan bli svårt då jag tycker att han är väldigt partiell i sitt tänkande och dessutom känns det ofta som herr Carr mest är ute efter uppmärksamhet snarare än att han faktiskt är något på spåret. 


Enögd Carr.
Jag förstår vad det är han försöker säga med sina böcker (har läst The Big Switch) men jag anser att han är enögd. Visst förekommer det en massa ytligt, tramsigt och ogenomtänkt kvittrande på nätet. Det är inte så konstigt eftersom det förekommer en massa ytligt, tramsigt och ogenomtänkt kvittrande på en väldigt massa ställen där människor träffas. Gå till vilket kafé som helst och lyssna. Skillnaden är att på webben kan vi ta del av betydligt fler sådana diskussioner men glöm inte att det är samma människor som uttalar sig som i det riktiga urkopplade livet.


Kan inte känna igen mig.
Hur jag än vänder och vrider på Nicholas Carr's argument så kan jag inte finna att jag själv har fallit för detta ytliga läsande. Visst hoppar jag ofta runt på nätet mellan en massa bloggar och webbsidor men det beror mest på att jag har lärt mig att snabbt känna igen vad som är värt att lägga ned tid på att läsa. Ibland är det bara korta segment i en text som är av värde och längre texter läser jag gärna när de dyker upp. Pappersböcker läser jag fortfarande även om jag håller på att gå över till e-böcker och jag är storkonsument av ljudböcker och podcasts. Allt detta gör jag samtidigt, dvs både och.


Läsplattor och tablets.
Har nyligen skaffat en Ipad och har nu märkt att det dykt upp applikationer som hjälper oss att lagra längre artiklar på webben så att vi kan läsa dem när det passar oss, alltså stick i stäv med vad herr Carr säger. E-böcker sålde, i juni, bättre än vanliga pappersböcker på Amazon. Räknar inte Nicholas det till Internet?
Som jag skrivit tidigare så tror jag att många människor har blandat ihop informationsbäraren med informationen. Det faktum att det inte funkar så bra att läsa längre texter på en stående skärm när vi sitter vid ett skrivbord eller på en lap top som snabbt blir varm i knät har ju ingenting med själva Internet att göra utan handlar ju bara om design av dataprylar. Här kommer faktiskt Ipaden att skapa en mindre revolution, precis som Steve Jobs på Apple förutspådde. Ipaden ger ett helt nytt perspektiv på hur vi läser saker på webben. Nu kan man lätt sjunka ned i favoritfåtöljen eller i soffan och läsa på webben på samma sätt som man läser en pappersbok. Att man kan göra en massa andra saker också gör inte saken sämre. 


Nu skall jag köpa Shallow via Amazon som ebok och sjunka ned i soffan och läsa och se om Nicholas can övertyga mig eller om det kommer att lägga till ett perspektiv, som visserligen kan vara viktigt men bara en del av flera andra perspektiv på detta fenomen vi kallar Internet.


Länkar som liknar. DN.

Tankekarta över hur man vinner vänner och får förtroende

1995 läste jag Dale Carnegies bok "Hur du vinner vänner och påverkar din omgivning" som skrevs 1937. Den förändrade mitt sätt att se på människor i nästan ett enda slag.

Idag har jag lärt mig mer om ledarskap och människors medvetande och beteenden men denna bok står sig väl ännu och tillhör de bästa, anser jag.

Igår fann jag denna mind map som på ett översiktligt sätt visar Dale's idéer.

Jag är både ett fan av mind maps och Dale, så det passar ju bra ;).

Börsnedgång på gång enligt Robbins?

Tony Robbins är en väldigt känd företagscoach och självhjälps författare i USA. I kväll har han lagt upp följande tweets via sin twitter feed. Har ingen aning vad det betyder och undrar dessutom om det inte är en självuppfyllande profetia när en person som han säger det och har 1,7 miljoner följare på Twitter (katten på råttan osv).

Ansvarigt eller oansvarigt?

Vi får se vad som händer de närmaste dagarna på börsen.

Länkar som liknar:

• SvD, 1, 2, 3
• DN, 1, 2, 3
• AB, 1

Hur man får något gjort

Jag har jobbat med projekt av olika storlekar i många år och jag har märkt att människor väldigt ofta gör saker mycket svårare än de behöver vara och de gör det oftast utan att vara medvetna om det. Idag, på jobbet, blev jag frustrerad för att det återigen har blivit förseningar och problem för några av de projekt jag driver. Allt beror på att människor gör enkla saker komplexa och gör komplexa frågor förenklade.

Jag bestämde mig för att göra ett blogginlägg om saken på vårt Intranet och insåg sedan att jag även borde skriva om det offentligt (det interna var dessutom på Engelska).

Jag funderade en stund och kom fram till 8 punkter som jag tror att man alltid skall bära med sig och som kan få en förlösande effekt i nästan alla situationer.

1. Var helt på det klara vilket resultat du vill få ut och varför ("varför" är det som ger energi),
2. Lägg alla korten på bordet (transparens, var öppen och ärlig inför dig själv och andra),
3. Acceptera vad som är (saker och ting är som de är och inte på något annat sätt, våga inse det!),
4. Anta aldrig något (om du inte vet, håll tyst eller ta reda på vad som krävs),
5. Spela med de kort du har (det finns alltid något du kan göra),
6. Lär av gårdagen/historien (men älta den inte),
7. Sätt igång, action (skjut inte upp),
8. Upprepa (börja om från punkt 1).

Vi gör alla motsattsen till det som står ovan och vi gör det ofta. Det är inte bra för någon av oss och framförallt leder det inte framåt. Om mitt lilla blogg inlägg kan inspirera dig att ändra på något litet i ditt beteende så har det varit väl värt min tid att skriva det.


Länkar som liknar.

• Computer Sweden, 1, 2,
• SvD 1, 2, 3

Byggandet av en stor hjärna

Följer här upp mitt förra inlägg med ett tips om en bra artikel av Robert Wright som han skrev till New York Times. Han ger ett annat perspektiv än Nicholas Carr om hur Internet påverkar oss och våra tankar. Min egen åsikt ligger närmare Robert Wrights än Carr’s.  Han ger oss bla ett tips om en kommande bok av Kevin Kelly som heter “What technology wants”. Det är en bok jag ser fram emot. Under tiden jag väntar på Kelly’s bok så skall jag ta mig igenom Nicholas Carrs “The Shallows. What the Internet Is Doing to Our Brains”. Det är alltid bra att ha med bägge perspektiven när man sedan skall skapa sig sin egen bild av verkligheten.


Länkar som liknar: SvD,

Internet ger oss mer av allt.

Började läsa Pelle Snickars understreckare i SvD idag som tog avstamp i Nicholas Carrs nya bok “The Shallows. What the Internet Is Doing to Our Brains”. Pelle hade lagt upp det på ett sett som gjorde att jag först trodde att han skulle bekräfta alternativt hålla med Carr om att webben gör oss ytliga och Google gör oss dumma. Pelle var klokare än så och det slutade med, ett i mitt tycke, mycket bra inlägg i frågan.

Jag kan inte hjälpa att tro att Herr Carr mest är ute efter att sälja böcker när han presenterar sina ganska enögda och absolutistiska slutsattser. Tror han verkligen fullt ut själv på sina dystopier?
Jag läste hans förra bok “The Big Switch” som handlade om molnet (dvs att data och applikationer körs på stora serverfarmar som ägs av Google, Microsoft och andra jättar, snarare än på användarens egen dator eller företagens serverar) och hur detta kommer ändra hur vi driver våra IT avdelningar eller till och med gör dem överflödiga. Jag gillade den boken även om jag tyckte han var lite enögd även då. Hans nya bok verkar vara mer partiell.

Visst finns det risker med varje nytt tekniskt paradigm. Det ligger i sakens natur att nya paradigm löser gårdagens problem, men samtidigt skapar nya och oftast mer komplexa problem som bara kan lösas med nästa paradigm osv. Det jag stör mig på med Nicholas Carr är att han belyser en massa problem med ny teknik men att han inte har några förslag på hur de skall lösas (jag har ännu inte läst den nya boken så jag reserverar mig för detta uttalande när det gäller den, dock ser jag samma tendenser på hans blogg).

Skall vi dra ned på vårt Internet användande som till stor del driver hela vår ekonomi, ger oss oändliga möjligheter till kunskap och har en förmåga att störta diktaturer?
Jag tror att Nicholas Carr gör ett klassiskt fel och blandar ihop informationsbäraren med informationen. Detta är också det fel som Jakob  Nielsen gjorde när han förklarade människans skumläsande på webben som Pelle Snickars talar om i början av sitt SvD inlägg.

Texter på webben som läses på en PC/Mac med en skärm som står rakt upp framför oss och många gånger med dålig upplösning och skärpa, uppmanar inte till läsning några längre stunder. Internet har redan överskridit mediumet PC/Mac och finns idag i många fler medier.
Samma text på nya e-boksläsare och tablets som iPad är en annan sak. Där kan det tom leda till mer läsning av längre texter. Ljudböcker är ett annat media som har ökat och som bäst inhämtas via Internet. Vad är det som säger att vi måste läsa allting som vi skall lära oss. Varför inte lyssna till någon som berättar det för oss (vi kan då dessutom göra andra enkla ting som att träna vår kropp eller annat icke intellektuellt arbete).

Visst finns det distraktioner när man jobbar med dagens teknik, jag märker det själv hela tiden. Dock tror jag inte att det är något permanent. Visst har vårt beteende och tankemönster ändrats men lösningen är ju inte att stanna upp eller gå bakåt utan överskrida och inkludera det som var bra med gårdagens media och tankesätt. Vi håller på att vänja oss vid all denna nya information och blir allt bättre på att filtrera och vi får dessutom allt bättre verktyg som hjälper oss få fram relevant information..

Tänk hur det var när telefonen ringde på 70-80 talet. Folk släppte allt de hade för händerna och sprang för att svara. Var inte det ett märkligt beteende?

Ett stort problem är skolan som måste tänka om och skaffa kompetenta lärare som förstår att använda Internet i undervisningen och lära eleverna hur man kritiskt hanterar den information man får fram på webben (se gärna ett tidigare inlägg jag gjort här).

Har vi blivit ytligare och dummare med Internet och webbens intåg? Nej, möjligen har ytliga och dumma människor blivit lättare att identifiera och det kan ju vara jobbigt, för dem.

Länkar som liknar: I distraktionsbranschen, Våra skrivdon påverkar våra tankar,

Avkoda verkligheten: Information är allt som finns.

Jag har precis avslutat ljudboken "Decoding Reality: The Universe as Quantum Information" skriven av Vlatko Vedral som är professor i Quantum Information Theory på Oxford och Singapore Universiteten.

Det är en fascinerande teori som Vlatko lägger fram och som jag själv har funderat en hel del över (utan att vara i närheten av Vlatkos matematiska kunskaper). Han presenterar det dessutom på ett förståeligt sätt men ibland gör det ganska ont i hjärnan när man försöker hänga med i alla svängar och särskilt de matematiska förklaringarna. 

Ljudboken har en bra läsarröst i Jay Russel och böcker som dessa passar bra som ljudböcker då det känns lättare att uppleva dem flera gånger eftersom det är så "lätt" att lyssna undertiden man gör annat. Jag brukar ofta ha den här typen av böcker i min iPod när jag springer eller reser.

Nedan följer en kort introduktion av boken gjord av Vlatko själv och den lite längre videon går lite djupare in på hans teori. Båda kommer ifrån The Guardian. Väl värda att se. 

Mycket nöje.

Länkar som liknar: CS1, CIO, Internetworld, KurzweilNet, Technology Review