Vägen fram till 2000-talet har inneburit många förändringar för vårt sätt att arbeta, utföra vårt privatliv och göra affärer. Teknikutvecklingen har visat sig öka exponentiellt i både komplexitet och hastighet, vilket har blivit väldigt tydligt de senaste 30 åren. Idag finner vi att Internet befinner sig i centrum av allt detta. Det påståendet är inte menat att förminska andra tekniska framsteg, men Internet har förändrat inte bara hur vi kommunicerar men också när, var och hur ofta vi gör det. Håller vi på att smälta samman med nätverket?
Avstånd är praktiskt taget eliminerat tackvare digitala höghastighetsanslutningar, vi kan subjektivt vara närmare en arbetskamrat i en annan del av världen än vår bordsgranne, elektronisk handel och kommunikation hjälper småföretag att konkurrera med stora företag över hela världen. Mångfalden är enorm och kostnaderna för allt högre kapacitet sjunker hela tiden. Trådlösa enheter är inte längre lyx utan ett måste i en snabbt föränderlig marknad. Vår biologi håller sakta men säkert på att kopplas samman med tekniken som i sin tur kopplas till Internet. Datasystem som en gång ockuperade hela rum får nu plats i handflatan. Vart kommer detta att ta vägen?
Behovet av att vara sammankopplad
Vårt sätt att lära kommer förändras fundamentalt. "Off-line" kunskap kommer snabbt att bli gammal i en värld som rör sig allt snabbare. Det blir alltså ett mindre behov av att lära sig saker utantill då allt fler frågor och ämnen uppdateras i en exponentiellt ökande takt av allt fler. Hur skall jag kunna hålla mitt föredrag, vara uppdaterad om mina projekt, veta vilka läxor mina barn skall göra, få ut rätt medicin på apoteket osv. om alla mina dokument, meddelanden och kalender ligger i "molnet" och jag inte har någon uppkoppling?
Om dessutom alla andra har tillgång så kommer jag snabbt bli inaktuell och kan rent av ses som en risk eller åtminstone lite opålitlig.
Det här skrämmer många människor som helst vill att saker och ting skall vara som de är eller som de var förr i tiden vilket jag tycker är olyckligt för det är just rädslan för framtiden som är problemet och inte tekniken. Vi har en illusion om att vi skall kunna ha kontroll på saker och ting (
se tidigare linlägg).
Nostalgin lurar oss hela tiden och vi är väldigt selektiva när vi skall minnas saker. Våra '"stories" är alltid mer intressanta än det som verkligen skedde i den objektiva verkligheten.
Vi är dåliga på att minnas vad vi gjort men tänk om vi i framtiden kan "spela in" allt vi gör i en "livsblogg" och sedan ha direktkoppling till denna varje gång vi behöver minnet. Snabbt kan vi kolla upp vad vi egentligen sa på det där mötet förra veckan eller hur vi uppfattat vad vårt barn sa att de och deras mamma hade kommit överens om igår istället för att blanda ihop hur du känner just nu med de fragmenterade minnesbilder du har i din hjärna.
Kommer våra "stories" bli tråkigare när de blir mer exakta? Borde inte produktiviteten öka dramatiskt när vi har tillgång till våra dokumenterade tankar? Tänk om vi dessutom kan verifiera och jämföra våra tankar och idéer mot en massa andra människor i realtid? Vi slipper hamna i situationer där vi hela tiden skall tjafsa om vem som kommer ihåg saker och ting rätt när det egentligen alltid handlar om olika tolkningar av det som hänt och som dessutom färgas av hur vi för stunden mår och tänker.
Vissa saker vill vi ju samtidigt glömma eller kanske bör glömma. Det finns saker som kanske bara borde vara aktuella under en viss tid. Det finns tjänster för det redan idag, som tex
www.drop.io som låter oss sätta ett bäst-före-datum på vår filer på Internet. Jag är säker på att vi kommer få ser mer av den typen av tjänster, helt enkelt för att vi ibland måste komma ihåg att glömma.
Utan tangentbord och mus blir tankarna fria
Att flytta styrningen av datorer från tangentbord och möss till att bara tänka på vad du vill göra, öppnar en helt ny värld.
Man kan redan idag styra en dator med sina tankar vilket har ökat livskvaliteten för en del rörelsehindrade och förlamade människor. Denna teknik utvecklas snabbt och har redan blivit anammad i en rad andra sammanhang, vi ser den redan användas i bla. det
svenska spelet
Mindball. Ett av de mest uppmärksammade företaget i denna genere är San Francisco-baserade
Emotiv som presenterat ett headset med 16 sensorer som läser av signaler i hjärnans motoriska centrum.
Jag kan mycket väl tänka mig att man inom 10 år opererar in ett sladdlöst chip under huden uppe på huvudet och på så sätt kan låta sina tankar styra det digitala chipet. Denna teknik har redan idag testats med ett system som heter
BrainGate som är framtaget av företaget
Cyberkinetics.
Därifrån är det sedan inte långt till att koppla upp det mot ett nätverk eller Internet för att sedan kunna utbyta information med alla andra som är uppkopplade. Jag kan alltså, utan större ansträngning, ställa en fråga och tanka ner information från vilken Nobelpristagare som helst (såvida personen i fråga är uppkopplad eller har överfört informationen till sin "livsblogg"). Dessutom kan jag mycket väl tänka mig att när all världens tankar och idéer samlas och blir tillgänglig så kommer något nytt att skapas som ingen enskild människa kan tänka sig idag. Vi kommer överskrida, med råge, dagens möjliga intelligens men samtidigt så inkluderar vi den. Utan all den kunskap vi skaffat oss genom historien så har inte den nya intelligensen något att baseras på. Som alltid står vi på axlarna av giganter. Vi blir nätverket, den medvetna tekniken.
Men säkerheten då? Om allt finns i nätverket så finns ju även sådant som jag inte vill skall vara tillgängligt. Ibland tänker jag ju en massa tankar som jag inte vill att någon annan skall ha tillgång till!
Visst är det så och det måste lösas på något sätt. Väldigt förenklat tänker jag mig ett liknande system som med dagens bloggar (vilket troligen är lite väl naivt). Jag kan lägga in hur många inlägg jag vill men det är bara de som jag väljer att publicera som blir tillgängliga, allt det andra är mer till för mig själv. Säkerheten måste vara mycket pålitlig men kom ihåg att vi redan idag har våra bankkonton och företagshemligheter i "molnet". Tekniken utvecklas så snabbt så jag är säker på att detta kommer att lösa sig när det är dags och dessutom på ett sätt vi inte kan tänka oss idag. I ett första skede tror jag även att det faktiskt handlar om att styra tekniken med tankarna och inte någon tankeläsning/tolkning vilket gör risken för att tänka "fel" tankar väldigt liten.
Delade tankar
Om vi idag ser oss omkring så kan vi konstatera att vi i någon mening redan är på väg mot ett gemensamt medvetande. Om du har kommit så här långt i mitt blogginlägg så vet du att mina tankar har varit inne i ditt huvud under ett par minuter genom denna text och sedan blandats med dina skeptiska eller gillande tankar. Det har skett utan att det kostat oss just någonting. Allt som behövdes var en enkel sökning eller ett klick på en länk. Du kommer nu att gå vidare till någon annans tankar eller dela en upplevelse via musik, video eller spel på ett sett och i volymer vi aldrig varit närheten av tidigare. Vi är många som skulle känna oss lite vingklippta om vi inte kunde söka information på nätet, uppdatera vår hemsida, Facebook, My Space, Twitter eller blogg. Vi har banken, myndigheter, vänner, funderingar, tankar, email, bilder, filmer, dokument osv på nätet. Vi har redan börjat smälta samman men det globala nätverket, den är en del av oss.
Självklart skulle vi rent fysiskt överleva utan det. Vi skulle överleva utan elektricitet också med det skulle få stora konsekvenser för vår livskvalitet eftersom vi har anpassat oss till ett liv där den utgör en grundförutsättning. Vi rör oss i en riktning, vi överskrider gårdagen men inkluderar samtidigt densamma och det finns ingen väg tillbaka. Faktum är att det finns rätt mycket som tyder på att vi inte kan styra tekniken, det enda vi kan göra är att anpassa oss.
Kulturkrockar
Den kanske största utmaningen vi har är att inte alla människors tankemönster kan hantera den disciplin och etik som krävs för att denna globala utveckling skall gå helt smärtfritt. IT verktygen blir allt enklare att både använda och förstå vilket gör att vem som helst kan använda och förstå dom. Dock finns det idag för många människor med egocentriskt eller etnocentriskt tankemönster som bokstavligt talat inte ser hur en världcentrisk etik skall kunna fungera. De har helt enkelt inte tillgång till sådana tankemönster. De kommer fortsätta att bara förstå och tänka på sig själva eller sin grupp och det kommer skapa konflikter med andra världsuppfattningar. Tack vare den snabba teknikutvecklingen kan dessa konflikter dessutom bli av en magnitud vi inte sett tidigare. El-Qaida medlemmar med god teknisk kunskap är ingen bra kombination, vilket vi alltför ofta har sett.
Det finns uppskattningar som säger att 70% av jordens befolkning idag befinner sig i en egocentrisk eller etnocentrisk tankevärld vilket kan kännas hopplöst. Det positiva är att det finns tecken på att allt fler rör sig mot en världscentrerad världsbild men går det fort nog och hur många kommer inte klara av att hänga med? Vissa har dessutom ännu inte tillgång till tekniken och står helt utanför vilket är en jätteutmaning. Om inte alla kan vara med så kommer det bli skakigt.
Jag är dock optimist (vilket mycket väl kan vara naivt men det känns bättre så). Att stanna eller vända om är inget alternativ. Vi måste släppa rädslan inför framtiden och möta osäkerheten med nyfikenhet. Saker är som de är, inte på något annat sätt, våga inse det!
Referenser
.jpg)
