Som svar på Aftonbladets artikel om liv på Mars.
Jag läser just nu Ray Kurzweils bok, The Singularity is Near, when humans transcend biology. Den handlar om hur vår teknologi utvecklas exponentiellt och att vi inom 10-12 år kommer att kunna uppgradera våra kroppar med teknik som gör oss både friskare och intelligentare.
Ett kapitel i boken heter "Why we are probably alone in the Universe". Han ger en rad sannolika själ och mattematiska formler för att det troligen inte finns något annat intelligent liv som kan utveckla teknik som innehåller radiovågor, och på så sätt kan kommunicera över stora avstånd. Han kommer bland annat fram till att i vår galax, med sina miljarder planeter, skulle det finnas 1.25 planeter med sådan intelligens och vi vet redan om en ;-).
Det stora problemet är att de flesta människor ser evolutionen och utvecklingen av teknologi som en linjär utveckling när den i själva verket är exponentiell, dvs vi fördubblar komplexiteten och kapaciteten av våra system i varje generation.
Skulle det finnas liv där ute som ligger bara några hundra år före oss i sin utveckling så skulle de ha tillgång till enormt mycket mer avancerad teknik än vad vi har. Skulle de ligga flera 1000 år före oss så har dom tillgång till teknik vi inte ens kan drömma om. Många tror att det finns flera miljoner planeter där ute som borde kunna utveckla liv som här på jorden. Rimligen borde det då finnas ett stort spann mellan de mest primitiva och mest utvecklade. Är det så att vi är den mest utvecklade civilisationen eller utvecklas allt liv i ungefär samma fart? Om inte, var är då alla?
Ray utvecklar detta i betydligt mer detalj i sin bok så klart. Boken är för övrigt en enormt spännande resa in i framtiden. Ray har haft rätt många gånger förr.
Tankvärt
SvaraRadera